Samhället står just nu inför stora klimatutmaningar, som kräver att vi drastiskt minskar utsläppen av koldioxid. För att åstadkomma detta krävs en elektrifiering av samhället, ett teknikskifte inom transportsektorn och en omställning av produktionen i våra industrier. Omställningen kräver stora mängder grön energi. Vindkraft är idag ett av de mest hållbara och kostnadseffektiva energislagen. Vindkraft går snabbt att bygga och erbjuder förnybar och billig el till en kostnad om 30–50 öre/kWh, vilket står sig bra i jämförelse med andra energislag Vindkraft har också den lägsta miljöpåverkan av alla energislag

Enligt Energimyndighetens prognos kommer Sveriges energianvändning att öka kraftigt inom de närmaste åren, både till följd av industriella satsningar och ökad elektrifiering av samhället. Samtidigt kräver den stundande klimatkrisen en grön omställning av hela vårt energisystem. Omställningen ligger i linje med Parisavtalet och Sveriges miljömål om att vara fossilfritt år 2045, och ett viktigt steg är att radikalt minska utsläppen från fossila källor. Parallellt med en stor utsläppsminskning krävs en mer effektiv energianvändning i kombination med en kraftig utbyggnad av den förnybara energiproduktionen. Här har vindkraften en avgörande roll att spela i Sverige i framtiden.

Ett vindkraftverk levererar el i varierande grad under cirka 90 procent av årets timmar. Produktionsmönstret är tydligt. På hösten och vintern när elen behövs som bäst är produktionen av vindkraft också som störst18F 19. Vid lägre produktion hjälper elmarknaden till att justera efterfrågan genom att höja priset på elen och därmed skapa incitament för minskad förbrukning. De få timmar som Sverige importerar el handlar det främst om vattenkraft från Norge eller vindkraft från Danmark. Vattenkraft passar bra ihop med vindkraft, vilket skapar flexibilitet genom att vattnet kan sparas i magasinen när det blåser och släppas på när vinden mojnar. Annan förnybar el, som biokraft och solel, är viktiga komplement i ett förnybart elsystem. Svenska Kraftnäts kraftbalansrapport från maj 2021 visar att vindkraften producerade 66 procent av den installerade effekten under topplasttimmen 2021-02-12. Effektbristen är framräknad i en modell där Svenska Kraftnät utgår från att vindkraften har betydligt lägre tillgänglighet under effekttopparna än vad som varit fallet de senaste tio åren, 9 procent istället för 16–45 procent som var utfallet 2010–2020.

Utfallet lär bli än bättre framöver, eftersom vindkraftens kapacitetsfaktor ökar i takt med teknikutvecklingen. I kraftbalansrapporten prognosticeras en genomsnittlig förväntad effektbrist på långt under en timme för vintern 2021/2022. Det är en förbättring jämfört med föregående prognos, tack vare vindkraft som byggts ut under 2021. Ny batteriteknik och lösningar för energilagring utvecklas snabbt. Elektrifieringen av samhället samspelar också väl med utbyggnaden av vindkraften.

De senaste vindkraftverken med en installerad effekt om 6,2 MW producerar ungefär 20 000 MWh per år. En normalstor villa förbrukar totalt runt 20 000 kWh per år, vilket innebär att varje vindkraftverk producerar el till omkring 1 000 villor.

Ett modernt vindkraftverk har efter cirka 4–6 månaders drift producerat lika mycket energi som gått åt vid dess tillverkning. Livscykelanalyser visar att energiförbrukningen för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar cirka en procent av dess energiproduktion under livslängden. Ett vindkraftverk hade tidigare en beräknad livslängd på 20 till 25
år, vilket innebär att varje individuellt vindkraftverk producerar mellan 20 och 100 gånger mer energi än insatsenergin23F De större moderna vindkraftverken är mer effektiva och beräknas ha en livslängd på 30 till 35 år, vilket innebär att varje vindkraftverk producerar ännu mer energi än de tidigare vindkraftverken, och att det går ännu fortare för dem att producera igen insatsenergin

Enligt miljöbalken regleras vårt ansvar kring återställande av området som tagits i anspråk när verksamheten ska avvecklas. Återställandet utgår från vad området
är tänkt att användas till framöver. Innan byggstart avsätter verksamhetsutövaren en finansiell säkerhet hos banken som avser att täcka de framtida nedmonteringskostnaderna av vindparken. Vanligtvis tas verken ner och materialen återvinns i största möjliga utsträckning. Vindkraftverken kan också återanvändas på en annan marknad där elpriset möjliggör lönsamhet även med äldre verk. Det mest effektiva sättet att ta hand om fundamentet är att täcka över det med jord i nivå med omgivande mark.Idag kan fundament, torn, växellåda och generator återvinnas vilket innebär att 85–90 procent av vindkraftverket återvinns. Turbinbladen som består av kompositmaterial (glasfiber och termoplast) kan helt eller till viss del återvinnas genom cementbearbetning eller bli till nya produkter genom kemisk finfördelning av kompositmaterial25F

De senaste åren har medvetenheten ökat om riskerna med mikroplaster.Mikroplast är ett samlingsnamn för små plastfragment, upp till fem millimeter stora. Mikroplast kan vara avsiktligt tillverkad, till exempel som skrubbmaterial i olika produkter eller i kosmetika och hudvård, eller uppstå när större plast- och gummiföremål bryts ned till mindre partiklar.
I relation till vindkraft förekommer tyvärr en del felaktiga påståenden på området. Ett sådant påstående är att vindkraft i Sverige sprider stora mängder mikroplast varje år. Detta påstående har granskats av den norska branschorganisationen Fornybar Norge – tidigare NORWEA – vars slutsats är att bladens viktförlust främst utgörs av färg och uppgår till 150-200 gram per vindkraftverk och år, vilket innebär som mest 3 kg viktförlust per vindkraftverk under en 15-årsperiod. Räknat på de uppskattningsvis 4 800 vindkraftverk
som finns i Sverige idag ger det sammanlagda utsläpp från vindkraften på 960 kg per år. Som en jämförelse beräknas vägtrafik inklusive däckslitage generera utsläpp på 8 190 ton per år. '

Det dominerande ljudet från vindkraftverk uppstår då bladen passerar genom luften och upplevs vanligen som ett svischande ljud. Ljudet från vindkraftverk är regelbundet, pulserande och kan därför ibland uppfattas lättare än annat bakgrundsljud. Ofta uppfattas ljudet som mest när det är vindstilla nere på marknivån, så att bakgrundsljudet är lågt, samtidigt som det blåser mycket på vindturbinens höjd. Upplevelsen av ljud från vindkraft skiljer sig från person till person. Det finns riktlinjer för vilka ljudnivåer vindkraftverk får generera. Gränsen 40 dB(A) ekvivalent ljudnivå ska hållas vid bostäder. Detta kan jämföras med exempelvis vägtrafiken där riktvärdet för ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder är 55 dB(A) och maximalt 70 dB(A) vid uteplatser i anslutning till bostäder. 

Vindkraftverk ger ifrån sig lågfrekvent ljud (20–200 Hz), på samma sätt som exempelvis trafik eller ventilationsanläggningar. Folkhälsomyndigheten har tagit
fram riktlinjer för att undvika störningar av sådant ljud. Det påstås ibland att infraljud och lågfrekvent buller från vindkraft kan medföra risk för ohälsa i form av ”vibroakustisk sjukdom”, ”vindkraftssyndrom” eller skadlig infraljudspåverkan påinnerörat. På uppdrag av Naturvårdsverket har Institutionen för miljömedicin vid Karolinska Institutet, tillsammans med VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) och KTH (Kungliga Tekniska Högskolan), sammanställt det vetenskapliga kunskapsläget kring frågan. I redovisningen konstateras att dessa påståenden, utifrån det tillgängliga vetenskapliga underlaget, saknar belägg. År 2013 spreds en debattartikel i Läkartidningen som påstod att infraljudet från vindkraften bl.a. skulle kunna orsaka migrän. Påståendena i debattartikeln avvisades av forskare redan då utifrån den befintliga forskningen. Sedan dess har forskningen fortsatt att pröva om, och i så fall hur, vindkraftverkens infraljud påverkar människan. Studierna har inkluderat människor som i sin vardag har upplevt symptom som de har trott orsakas av infraljud från vindkraft. Studier har även använt sig av jämförelsegrupper, där försöksgruppen har utsatts för infraljud som motsvarar det som kommer från vindkraftverk, medan jämförelsegruppen bara har trott att de har utsatts. Forskningen har hittills inte kunnat hitta något orsakssamband mellan infraljud från vindkraftverk och negativa effekter på människan. Svenska myndigheter och miljödomstolar utgår därför ifrån att infraljudet från vindkraften inte har några negativa effekter på människor.